en riktigt dålig dag #2

Ja just det. Min bror har varit så snäll och tagit hand om min lilla baby idag sen jag har varit dålig. Men jag kände att lite frisk luft skulle göra mig bra så jag följde med till Ekudden för kvällspromenaden.

Men Gud, jag trodde att jag skulle dö! Och nej inte av promenaden utan av två hundar. Två små otäcka-lösa-hundar. Som är vida känt så har jag en stor hundfobi jag är verkligen livrädd för hundar (Kongo är ingen hund han är en liten sockerprins!), så när jag såg att det var två lösa hundar som var på väg att gå till sin bil sa jag till min bror att vi skulle vänta att gå ut. Min bror löd inte mitt råd och när han öppnade dörren så kom de rusande och hoppade in i bilen, min bror fick ut dem och lyckades själv ta sig ur. Allt var jätte bra, eller ja tills han inte hann stänga dörren innan den ena otäcka varelsen stod i förarsättet. Och jag fick panik! Jag fick verkligen riktig panik och jag skrek. Min bror fick ut han/hon och de sprang vidare för att jaga en stackars cyklist.

Vad gjorde ägarinnan? Hon gjorde ett lamt försök att kalla in dem när de sprang mot bilen sen strunta hon i det. Seriöst hon bad inte ens om ursäkt eller kom och hämtade sina hundar.

Dåligt ansvar tycker jag och jag måste säga att det var den perfekta avslutningen på den här underbara dagen!